Hej! Jag har på den här sidan beskrivit i ord & bild mitt och faderns bygge av stationen Sandreda i modulform.
Texten är hämtad från Smalspårsfrämjandets internetforum, där jag ursprungligen presenterade bygget

Bakgrund: I utvecklandet av en smalspårsnorm kände jag och pappa att vi behövde ha ett bra argument för att fler skulle välja just vår spårvidd och inriktning. Dessutom hade farsan sedan 15 år tillbaka hembyggt spår och växlar liggande. Vad är ett bättre argument än en färdig modul?

Förebilden: Sandreda station låg mellan Klavreström och Braås i södra småland, på linjen WKJ (Wäxiö-Klafvreströms Jernväg). Banan öppnades för allmän trafik 1 december 1895. Stationen avrustades någon gång på 40-talet och sidospåret revs upp 1966. SJ började på 70-talet att rusta upp stationshuset, bland annat byttes taket. Tyvärr revs huset i början av 80-talet i samband med ett planerat men ej utfört vägbygge.


Sandreda i början av 60-talet. Foto via Sveriges Järnvägsmuseum/Samlingsportalen


Spårplan via Bangårdar.se

Modulen:
Modulen är byggd på konventionellt sätt, men enligt vår egen standard.

Bygget:
Bygget började den 9:onde Maj i år (2009), och har pågått någon timme ett par kvällar och helger sedan dess. Bilderna här nedan är i huvudsak presenterade i kronologisk ordning, även om några bilder fått byta plats för att bättre beskriva arbetsmomenten.

Bilderna kan även ses som någon slags byggbeskrivning.

Verktyg och maskiner som använts vid bygget är inte var mans egendom, jag är medveten om det, men huvuddelen av momenten kan även den som har "tummen mitt i handen" (usch, vilken klyscha) klara av.


Råmaterial till modulerna uppsågat. 7 mm tjock furuplywood, 5 lagers. Remsorna är 97 mm höga, för att uppnå en modulhöjd på 100 mm r.ö.k. till m.u.k. (Räls överkant - Modul underkant med andra ord).


Material till den ena ramen i den bortre högen, tillverkning av material till den andra ramen pågår.


Kontroll av att bitarna är lika långa, och att alla bitar är tillverkade.


Hörnklotsar av 20 x 20 mm fyrkantsstav. 8 st går åt till varje modulstomme.


Limning av längsstaget med hjälp av ett plant underlag, ett par tunga vikter och några tvingar.


Limning av hörnklotsar och tvärsstag. Även tvärsstagen till gavlar och mellanbitar är gjorda av 20 x 20 mm fyrkantsstav. Även här kommer husets alla tunga metallföremål till heders.


Masslimning av hörnklotsar.


Limning av gavel med "vinkelhaksmetoden". Jag skruvar helt enkelt fast en vinkelhake i båda delarna som ska sättas ihop. Limmet är vitlim genomgående i hela bygget föresten...


Södra ramen färdig


På med korkbanvall gjord av Biltemas "packningsmaterial till bilar". Det är en matta av gummi med nermald kork inblandat. Den variant jag använder är 2mm tjock. Jag inbillar mig åtminstone att den fungerar som ljuddämpning.


Efter att ha kavlat ut korken ordentligt (så att inga limklumpar finns kvar) lägger jag på lite träbitar för att fördela trycket från tvingarna.


Därefter är det dags för norra ramen att få samma behandling, först limmas gavlarna...


...sedan ska spårmitt ritas ut...


...för att komplettera ramen med tvärsgående stag...


...för att till sist bli korkförsedd.


Dags för nästa moment:
Provmontering och eldragning.


Bulthål och hål för styrstiften (hyllbärare till IKEA-bokhylla) borrade.


De båda delarna ihopmonterade för att kontrollera ev. skevhet och annat otyg. Som tur var visade ramarna inga tecken på skevhet! :)


Dags för kabeldragning!


Huvuddelen av elprylarna. XLR-kontakten till vänster är till för körström mellan delarna, banankontakterna i mitten är för körström "utåt" och resterande prylar är för att bygga ett enkelt "ställverk".

Härefter vidtager grundmålning. Tyvärr har jag ingen bild på detta, men det är ju inget speciellt svårt moment. Måla allt utom gavlarnas utsidor!


XLR-kontakten monterad. Den röda och blåa kabeln är de "grova kablarna" (min 1,5mm2) för körström mellan modulerna.


Benställningen ihopmonterad. Jag hade själva benen sedan ett tidigare bygge, men konstruktionen med stagen är ett nytt påfund.


Närbild på stagens infästning. Jag har använt mig av (gamla) gångjärn för att snabbt kunna montera upp benställning och därmed modul. På stagen ska i framtiden en hylla placeras.


När väl modulen är grundmålad och står på egna ben är det dags att börja fylla ut alla hålrum med någon form av fyllning. (Tyvärr) valde jag den här gången 1 cm tjock frigolit, vilket senare har behöft bytas ut till hållfastare material. Ett bättre alternativ hade varit markisoleringsskiva...

Modulen står på egna ben, elen är dragen, korken är på plats och frigoliten är limmad. För mig innebär det att det är dags för spårläggning. Eftersom jag på Sandreda satsat på handlagd code55-räls så är det viktigt att man har växeltungor som sluter, moträler placerade på rätt ställe och rätt spårvidd, eftersom rälen är så klen att man i princip inte har någon felmarginal.


Jag börjar med att mäta in var växeln ska ligga, är så länge gäller det bara att få dit hål för växelomläggare och ev. "gångjärn" på rätt ställe. Jag brukar borra med lite marginal för att inte drabbas av problem med att växeln efter montage ligger snett.


Första växeln under limning. Här gäller det att se till så att växeln kommer rakt i förhållande till rakspåret. Jag använde en 1 m lång stålskala och la denna längs växeln för att ordentligt kunna rikta in den. Se till att ordentligt belasta växeln under limningen, minsta lilla mellanrum mellan sliper och underlag kan göra att fordon hoppar ur just där.


Norra växeln under inpassning.


Större delen av spår 1 under limning.


"Provkörning" är ett givet arbetsmoment!


Spår 1 färdigtlimmat. Även vid vanlig spårläggning får man vara lite uppmärksam så att det blir rakt och fint. Eftersom jag den här gången använt färdiglödda spårspann är det betydligt svårare att justera ev. sneheter efter limningen. I vanliga fall löder jag bara fast ena rälen innan limningen, så är det enkelt att justera rakheten.


Erforderliga verktyg för handläggning av spår på det sätter jag gör det: Högtemperaturtenn, spetsig pincett, spårmått (ett NMRA HOn3-mått omfilat för HOs3), spetsig tång, brytbladskniv, enkelhuggen fil, sidavbitare med en slät sida, lödstation + (ej i bild) flussmedel. Vad man ska ha stämjärnet och godsmagasinet till vid spårläggningen funderar jag dock fortfarande på...

Att jag inte använder fosforsyra vid lödning av spåret är eftersom jag åtm. tidigare haft problem med att neutralisera syran innan målning av rälsen, vilket resulterat i oxid på rälsen och dålig vidhäftning för färgen. Lödfettet är istället ganska lätt att tvätta bort...


Har man kommit så här långt är det bara att börja om: Limning av spår 2...


Norra växeln på plats, återstår målning.


Uppföljningsbild från föregående inlägg. Här har all räls kommit på plats och jag har börjat att dra matning till spåret. Eftersom jag inte använder skarvjärn behövs matning till varje rälsbit.


Matning, matning och åter matning.


Undertill är det lite grann kvar att göra.... Hålen i sidan är till för dragstängerna till växlarna.


För att kontrollera att spåret är ordentligt isolerat passar jag på att mäta innan jag kopplar in matningssladdarna undertill. Här såg det bra ut iaf.


Status efter 3 veckors byggande:


Vy norrifrån. Placeringen av godsmagasinet är lite av en gissning, dessutom vet jag inte åt vilket håll växelklotet ska vara.


Godsmagasinet är förvisso inte det riktiga, men stämmer i huvudmåtten, så det får duga så länge. Det riktiga magasinet ska ha större fönster på gavlarna, tegeltak och bara 1 port på långsidorna.


Så här kommer även det riktiga magasinet att byggas...


Stationshus under byggnation.


Norra modulen färdig för målning


Spåret rostmålat med "allmogefärg" från Clasisjön. Eftersom jag är bekväm av mig gör jag som synes såna tråkjobb med airbrush.


Normalt limmar jag spåret med vanligt utomhusvitlim (alltså den vattenfasta varianten, Cascols röda kork), men på utsatta ställen, som i skarvar mellan moduler blir det superepoxi från Biltema, vilket visat sig vara överlägset de flesta andra limtyper när det gäller vidhäftning mot pertinax.


Som sagt var, i skarvarna blir det epoxi... I skarvarna brukar jag inte vara fullt så sparsam med tenn som på vanligt spår heller, då jag inbillar mig att lite mer tenn ger lite bättre hållfasthet.

Spåret filas efter limning och lödning ner så att rälerna slutar ~0.2 mm innanför gaveln, för att inte komma i konflikt med gavelskydden vid transport. Sist filas två-tre tag "på skrå" som norrmännen säger, dvs. runda av insidan av rälshuvudet något så att inte flänsar tar i skarven mellan modulerna.


Ibland är det sketväder utomhus = inomhusaktiviteter påbjudet.


Kretskortssliprarna målade med en lagom mellanbrun kulör.


Även om det blir bättre med penselmålade sliprar (utan spill på rälerna) har jag förfallit till att även måla slipers med färgspruta.


Slipers till spåren. Den mörka sorten brukar få passera utan målning, medan den ljusa får en dusch med...


...en lagom mörkbrun färg...


...vilket ger ett hyggligt trovärdigt resultat. Efter ballastering kan man bättra på med lite väderbitning om man inte är nöjd med resultatet.

Träsliprarna är sågade ur tunn fanér av något ädlare träslag. Jag vet inte om det går att få tag på sådant råmaterial till rimligt pris idag. Det jag gjort sliprar av är enligt farsan ett containerfynd gjort för snart 35 år sedan.


Även om det är ett ganska enformigt jobb måste det göras: Slipers


Efter nästan 30 minuters jobb är norra modulen färdigsliprad....


...och efter ungefär lika lång tid till är det dags att stoppa i sista slipern.


1 timme och en förstörd pekfingertopp senare ser det ut så här.


Nåja, det ser ju rätt bra ut iaf...


Jämför med bilden lite högre upp, som synes går det åt en del slipers. (och det här är ändå en liten station... :S)


Efter ett par dagar med stiltje i modulverkstaden har det äntligen hänt något igen:


Stationshuset på plats för inkänning. Just nu verkar det stå lite lågt, alltså ska det på ytterligare ett lager med fyllning innan grunden kan byggas.


Med hjälp av gips och gasbinda går det att jämna till de flesta skarvarna i frigolitlandskapet.


Ett första lager med spackel pålagt på det som ska bli vägen. Efter ballasteringen ska jag spackla upp mellan rälerna i vägövergången.


Tråkjobbet nr 1: Ballastering (part 1).
Det värsta av alla jobben som måste göras på en modelljärnväg är ballasteringen anser jag, eftersom det är så mycket som kan gå fel. Nedan följer en beskrivning på hur jag brukar gå till väga, därmed inte sagt att det är den optimala metoden.


Sanden, blästersand från Biltema (en produkt dom givetvis tagit bort ur sortimentet :@). Ska testa om Julas finkorniga sand är likvärdig.


Ett otroligt fånigt men väldigt nödvändigt verktyg, ett gammalt enlitersmått, är oslagbart när det kommer till att placera ut ballasten.


Precis som i verkligheten fyller jag först mellan rälerna, därefter kompletterar jag på sidorna och mellan spåren.


Med hjälp av en frigolitbit går det snabbt och enkelt att jämna ut så väl mellan spåren...


... som mellan rälerna.


Se bara till att plocka bort eventuellt fnas som lossnar.


Sist men inte minst, frigolitbiten är ett utmärkt verktyg för att få det riktigt slätt mellan spåren...


... vilket syns om man misslyckats med när man belyser spårområdet med verkligt släpljus...


Ballastering (part 2)

Hittills har jag inte gjort något mer med ballasten än lagt den på rätt ställe. Det är nu det absolut tråkigaste kommer, nämligen limningen.


Spraya först från ganska hög höjd med mycket fin dimma allt grus med vanligt vatten. Tidigare har jag blandat i en droppe diskmedel, den här gången glömde jag det, men det verkar gå lika bra ändå. Sprayflaskan plockade jag från strykbrädan föresten...


Därefter börjar det enformiga jobbet: Droppa en limdroppe mellan varje sliper så att allt grus blir limmat. Som synes använder jag en _tömd_ "sån där plastcitron med citronsaft i" som går att köpa hos din lokala mataffär.


Eftersom limblandningen är mjölkfärgad blir ballasten något ljusare där du droppat på lim. Därmed syns det rätt tydligt var du varit någonstanns.


Här är nästan hela stationen ballasterad. Innan jag gör färdigt måste dock lastkaj och plattform på plats, dessutom brukar jag vänta med att ballastera runt växlarnas rörliga delar till absolut sist om det skulle vara något problem med omläggningen.


Vänster modul nylimmad, höger har fått torka ett par timmar...

Limblandningen görs på följande sätt föresten: Jag brukar förvara färdig limblandning i en tömd limflaska (Cascol vitlim), vilken jag även blandar till i. Fyll med lim ca 2-3 cm i botten, tillsätt ~ 3-4 cm med vatten, på med korken och skaka tills allt lim blandad ut sig. Tillsätt sist en kork T-röd till blandningen och skaka ytterligare en stund. Smaklig måltid!


Jag kan föresten passa på att presentera ett materialval:


Furulist...


... + ihopskrynklad och utslätad aluminiumfolie...


... + sandspackel...


... tillsammans...


... = lastkaj.


Med hjälp av trubbig spik går det bra att rista in försiktiga skarvar innan spacklet riktigt torkat.


Någonstans när man kommit så här långt är det dags att börja tänka på viktiga detaljer, som husgrunder, trappor, plattformar och annat som man får problem att sätta dit senare om man glömmer dom nu.


Därför, trappa ihoplimmad av ett par bitar 1,5 mm tjock styrén.


Hus, placering, grund. Grunden är gjord av 2,5 mm tjock styrén f.ö.


Viktigt när man grundlägger är att kontrollera att grunden lutar lika mycket som själva modulen, och att hus som ska ligga parallellt med järnvägen verkligen hamnar parallellt.


När grunden sitter fast är det dags att spackla runtom. Eftersom spacklet är vattenlösligt gör det inte så mycket om det fastnar lite på själva grunden.


Vägen börjar bli klar, landskapet börjar få rätt form m.m. Det är ett par grunder kvar att lägga dit, men sen är det dags för lite gräs och annat grönt.


Småjobben fortsätter... Tyvärr går det inte att göra så mycket åt gången eftersom huvuddelen av jobben är av typen limma-vänta-måla-vänta-måla igen...


Jordkällaren är byggd av plast, frigolit och Biltemas högtalarmatta om någon undrar. Personligen tycker att den har vissa likheter med en igelkott...


Tyvärr la färgsprutan av för mig, så det blev att penselmåla istället. Särskilt bra blev det som synes inte.


Plattformskanten har oxå fått lite färg, lite mer nöjd med den här målningen faktiskt.


Grunden till stationshusen har även den fått färg, enligt metoden "enkelt men tidskrävande". (Vilket innebär måla hela med mellangrå färg, låt torka, torrborsta lätt med vitt, låt torka, blaska försiktigt på med mörkbrun färg, låt torka, färdigt).


Lastkajen har börjat få lite grus, som synes ska det jämnas ut innan det limmas. Landskapet till vänster är f.ö. oxå klätt med högtalarmatta.

Någonstans måste man dra gränsen om modulen ska ha hunnit torka ordentligt innan Bankalaset.
Därför, i med lite grus på det här...


... och det här stället...


... medan (grus)vägen nog får nöja sig med lite färg.


En gräsplätt i vägkrysset däremot måste ju finnas!


Och dasset tillhör ju nödvändigheterna...


Det var så långt bygget kom 2009. Sedan kom sommaren med diverse andra aktiviteter, andra modulbyggen och mycket annat.
Det har dock hänt lite på Sandreda även efter 2009, men det ber jag att få återkomma med...